Ja som dem allra flesta vet är jag otroligt mörkrädd. Varför vet jag inte riktigt. Känns alltid som om någon går bakom en när man går där ensam i mörkret. Antingen en våldtäcksman eller en älg? Ja, ganska sjukt att man kan vara så rädd för älgar och våldtäcksmän. Men jag kan inte rå för det. usch. Värst är det när man kör bil mitt i skogen och stöter på en älg, får värsta ångestatackerna och börjar gråta som en liten unge. Och när man inte ens vågar gå ut och ge kaninen mat på kvällen själv, då är det väl något som inte är som det ska?

Jag försöker iaf övervinna min rädsla mot allt detta onda. Så idag ringde jag min mamma och sa att jag kommer upp och möter henne på jobbet så vi kan gå hem. Så jag tog med mig Meja i kopplet och traskade själv upp till simhallen för att sedan traska hem igen, men denna gång med sällskap. Framsteg säger jag bara!

Förresten, Calle och Erika var gryma idag! Grr.

Nu ska jag sova.
God natt!


Kärlek mellan dig och mig <3